Hur jag ser på Genus
Jag har haft lite funderingar på genus frågan när det gäller barn.
För mig var det inte helt naturligt att se Filip i tjejkläder eller Sofia i Filips kläder. Jag är genus intresserad och jag bryr mig inte om barn har på sig mörka eller ljusa kläder för att det sen ska relatera till vilket kön de har.
Någon gång har Filip haft på sig lite mer "tjejiga" kläder, det var inte helt naturligt för mig att se Filip i det. För mig var det mer en känslomässig förvirring, jag såg liksom en söt bebis tjej istället för min son,Tokigt. Jag var nog inte alls så genus fri som jag hade trott! Tråkigt tyckte jag. Det var så jag förstod att för mig var det inte helt naturligt att ha ett genus fri tänk även om jag hade försökt.
När vi handlade kläder relaterade Filip rosa kläder med tjejer och det alldeles själv. Det var aldrig så att jag sa det till honom. Han sa flera gånger att rosa var fint, vad jag gjorde då var att köpa ett par rosa strumpor som han hade på sig precis när han ville. Han tyckte dom var fina för att dom var rosa. :)
Jag tycker det är rätt att ha ett genus perspektiv och vara medveten om den och inte överdriva. Jag har inga större fördomar men för mig föl de sig inte naturligt att se min son i "tjejkläder" lika så är det inte helt ok att se Sofia i Filips kläder, jag ser liksom Filip i dom och inte Sofia och med det blir det en förvirring för mig. Men allt är relativt och det är upp till var och en hur man gör det... eller?
