Sista natten här, jag kommer ändå att sakna något från lägenheten.
Sista natten i denna lägenhet, Puh vilket jobb det har varit dom sista månaderna med mycket att bära upp och ner i dessa trappor. Nu äntligen är det snart över.
Men sorgligt nog kommer jag nog att sakna lite av området och husets anor från trettio talet. Det är ändå något speciellt att bo i ett sånt här hus, det blir lätt mysigt och lite ruggigt kallt om vintrarna, sommaren är däremot varm och rätt jobbig i de här trä husen, gården har vi haft nytta av den här sommaren, lyckligtvis, nu kan vi säga att den också blivit utnyttjad.
Ja, många minnen har vi här det är vi väldigt glada över, det är här jag byggt upp min familj, jag har målat väggar och inrett så gott jag kan och så fint möjligt för att bygga upp en härlig miljö till min lilla familj.
I mitt gigantiska sovrum har jag sovit och gullat med mina små. Tyvärr kommer inte Filip ha så många minen här ifrån, så stor är han inte,kanske han mins gungan på gården och känslan av frihet och så klart trapporna, här har han blivit så duktig på att gå i trappor men nästan tvingad till det.
Jo även promenaderna hem från dagis kommer han nog att sakna men nu kommer han att få åka en längre sträcka med bussen istället.
Många minen har vi men nu är det dags för nya rutiner i sprillans ny lägenhet.
Nu är det dags för lite god sömn för att orka med morgons dagens början på flytt. Jag har faktiskt ont i fötterna efter allt slit med packningen.
Sov gott och dröm sött!
Det kommer bli bra <3
